You're so tired trying to rewind the mess you've made of your own mind.

But the pieces won't pick up themselves , you know.

You can fight just like you've been taught, It won't undo the life you've 
Got. Cause the pieces won't pick up themselves , you know.'

Ska vi snacka om att ställa till en röra idag? 

Ja, det gör vi. 

En röra har nog alla ställt till med som man inte riktigt kan få bitarna på plats, för igen. 

Men varför ställer man till den här röran hela tiden för då? Om man inte klarar av att

ta fighten? Jag tror man vill försöka ha kontrollen över personen man har den här fighten

med, sen även visa att man inte tar någon mer skit ifrån de. Jag ställde till en röra

en gång, som jag verkligen inte kunde stå för i slutändan. Jag var så arg, så jag var 

lugn, jag sa saker jag verkligen inte menade & som jag inte ville att det skulle vara 

egentligen. Jag tappade kontrollen i slutändan iallafall! 
Men just i denna röra så känner man den här makten lite, kontrollen, visar vem du är

att du inte tar skit, eller att du inte accepterar just den saken i frågan. 

Jag visste ändå vad jag gjorde, men det ingenting jag vill. 

Jag tog den fighten, i 2 dagar iallafall. Sen vek jag mig till slut, för jag ville inte ha det 

så som sagt. Jag ville inte vara osams, så personen ifråga & jag pratade ut & löste saker.

Det kändes genast mycket bättre.. MEN.. 

Det fanns bitar som inte skulle komma på plats fören senare, och dom plockas inte upp av en 

själv, man är tvungen att plocka upp dom själv eller med hjälp & ta tag i den pusselbiten. 

Men just i den där röran, så känner man en slags makt (beroende på vad saken gäller & vem som

började), man känner kontrollen, det är du som bestämmer dragena, du har bestämt dig att ta 

dig ann den här fighten, för du är inte okej med det (Vad det nu än kan vara). Men som i alla bråk..

Så slutar det alltid med att någon ber om ursäkt, men är det du som startat det? Eller är det den 

du försökt ha denna makt/kontroll över , som sagt det ? Sen kan jag tillägga att jag är inte den som 

är den. Jag kan bete mig som en fitta, jag kan VERKLIGEN bete mig som en fitta. Min minstas pappa

har fått tagit det ett par gånger med mig, det har alltid slutat med att det är jag som suttit & grinat

eller blivit "Vad fan håller jag på med? Lägg av nu." Men det vill jag ju inte att han ska se, att jag ger 

med mig med en gång, utan då fortsätter jag, tills jag vet att han står rasande där & inte vet vart

han ska ta vägen. Jag har andvänt så oskyldiga anledningar till att starta en fight egentligen, bara för att

få ta en. Men det vänder sig emot mig så snabbt, jag har kontrollen en stund. Sen har helt plötsligt han den. Helt sjukt! 

Det jag försöker komma fram till är, att vet ni att ni kommer förlora fighten. Ta den inte, låt den bero eller diskutera saken istället. LUGNT & SANSAT! ÖGA FÖR ÖGA! 

Det blir så mycket bättre & man slipper såra varandra så grymt mycket. Jag har sårat, MÅNGA, pga att jag varit en fitta ibland & bara hävt hur mig saker utan att tänka mig för. Prata med varandra istället, går det inte just då, för att ni är för arga, gå ifrån varann i ett par timmar eller mindre & lugna ner er, & ta fighten när ni båda kan diskutera med varandra ordentligt & lugnt. Det lönsar sig i slutändan.

En fight innebär också att man får plocka upp bitar igen, du kommer alltid tillbaka till ruta 1.

Tänk er för, tänk noga innan ni startat en sådan fight! 

Ha det bra:) 
Och ha en fortsatt god morgon :)

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad gör man när en person mår så dåligt att man inte vet vart man ska ta vägen? Vad gör man när man så gärna vill någonting annat & inte kan påverka det överhuvudtaget? Vad gör man när man egentligen bara borde skita i det & bara gå, men man kan inte...

Vad gör man när en person mår så dåligt att man inte vet vart man ska ta vägen? Vad gör man när man så gärna vill någonting annat & inte kan påverka det överhuvudtaget? Vad gör man när man egentligen bara borde skita i det & bara gå, men man kan inte...

Alla vi flickor & kvinnor drömmer ju om det hära s.k drömbröllopet. Men den stora vita, prinsessliknande klänningen, tärnorna, bröllopstårtan, ringarna, ja. You name it , liksom. Men nu undrar jag, när man väl haft det där stora feta bröllopet. Hur...

Ja, man kan säga att dessa tankar stiger en åt huvudet ibland. VERKLIGEN! Allt kan fara genom huvudet , t.o.m såna tankar som man egentligen vet inte ska existera, för att det inte finns någonting att vara orolig för, men man blir det ändå ibland...

Varför ska allt kännas konstigt för? Ja, det kan man undra sig. Hela situationen i sig tycker jag är konstig, vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Man ska väl vara glad att den är som den är såsätt, men ändå. Det känns konstigt. Det ska inte beh...